Jag ligger i sängen och läser lite engelska såhär på eftermiddagen. Vi ska kunna en hel massa tills imorgon, och jag vill kunna det om det blir så att jag går imorgon. När jag är klar med det står matte på tur, och jag ska väl räkna i stort sett tal för hela veckan. Känns lite jobbigt, men samtidigt bra eftersom det faktiskt är det enda jag kan göra såhär på en onsdag när alla andra är i skolan.

Vi märkte nog aldrig riktigt vad som hände
Förrän allt var slut
Och igår kom vintertid och jag tror att jag kände
En dag som förut

För när snön hade kommit och marken hade täckts
Var vi mitt i vår ljusaste tid
Nu har löven fallit och minnena väcks
Jag kan fortfarande höra ditt liv

För man saknar sånt som man inte har
men vi har fortfarande långa vägar kvar
Jag har lärt mig att längta är bättre än att ha
För man saknar inte sånt som man har

Och jag stängde aldrig nånsin några dörrar.